Allt detta är naturligtvis enkelt att förstå. Vi bor i tropikerna och det normala i februari hade varit 31 plusgrader, tunna brallor och flipflops. Räls som i värsta fall drabbas av smärre rostangrepp, till följd av den varma, lite fuktiga luften. Men inga hinder som inte vilken armsvag typ som helst skulle kunna ta sig över, på sin dagliga dressintur. I fladdrande linneskjorta och med en kinesisk ros bakom örat - aloha.
...Eh, nä.
Vi bor ju för fan på Nordpolen och detta händer v a r j e år. Djungelns lag verkar icke desto mindre gälla på spåret och om inte SJ:s clowner lider av samma skit som han i "Memento", återstår ingen annan förklaring än att de struntar i allt. De vaknar på morgonen, sträcker ut sig som små katter, gäspar fram ett "Fuck it..." och somnar om.
Mental, mental, mental istid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar