Houston, We've Got a Problem

Om Botaniska trädgården vore en film - i min värld - skulle den vara "Paris, je t'aime". Jag är medveten om att "The Constant Gardener" vore ett mer passande namn och att "Bee Movie" nog motsvarar verksamheten bättre. Även "Garden State" skulle ju träffa rätt, om vi bara snackade titel. Och ljuv, ljuv musik. Men mina känslor för Botaniska trädgården är liksom mer av sorten "...je t'aime".

Idag utspelade sig dock en skräckfilm i paradiset. Mitt i idyllen, bland välskötta häckar och doftande rosor. Som om ett dödsbringande rymdskepp gick ned för landning eller en meteor vrålande rusade mot jorden skymdes plötsligt solen. Skrattande människor tystnade när deras ansikten skuggades. Ett litet barn började gråta. Och så bam! Förstörelse och slakt. Med siktena inställda på den trötte munken vid bordet bredvid kastade sig två vilddjur in i en uppgörelse på liv och död, slogs med näbbar och klor - en fullkomlig skrikorgie, där innanmäte for åt alla håll, hackades till oigenkännlighet och chokl-... chokl-... choklad på min nya, vita skjorta.

NOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

J ä v l a m å s a r.