torsdag 26 november 2009

Cogito, ergo sum

Ah - hör ni?! Det är tyst! I vår lägenhet! Och! Det är tyst i mitt huvud!

En paus i det annars konstanta fasadrenoveringsborrandet. Ett avklingat tinnitus, efter tisdagens larmincident. Inget "BRRRRRRRRRRRRR!!!!!!!". Inget "Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii". Bara mmmm...

Man kan viska, om man vill. Och ändå höra. En av mina två favoritbröder lider förvisso av Post Traumatic Stress Disorder som utlöses av viskningar (nåt med barndom, trappor och, skulle jag tro, en liten rackarunges morgonhumör), men han bor trots allt 400 meter bort. Och så högt kan ingen viska. Oavsett vad han påstår.

Åh, jag minns knappt hur det det kändes - att vara hemma i sitt eget hem, i lugn och ro, och kunna höra sig själv tänka! Mmmm...

Frågan är vad jag ska göra med allt det här hörselutrymmet? Hela detta tomrum av uteblivna ljud? Ska jag fylla det med funderingar, är det tänkt?

Freaky. Helt ensam med mina tankar.
--------------------------------------------------
Som efter en atombomb. Knäpptyst! Kan det va' nyttigt, verkligen? Allvarligt?!

Om jag kör lite random med sticksågen i badrummet, drar igång köksmixern med frusna jordgubbar i och kopplar in Guitar Hero med valfri Black Sabbath-låt? Så att det blir lite liv i luckan? Nåt som bryter den här skitkonstiga tystnaden?

Eller så avvaktar jag. Inväntar lugnet. Andas djupt, håller hu'et högt och omfamnar stillheten. Och låter Katla* viska lite i mitt öra, för att inte bli rädd under tiden.

Mammas Nya Kille i P3. Nycirkusartisten Katla. Värd sin fulla vikt i guld.

6 kommentarer:

  1. Det är FUUULT att viska! ALDRIG VISKA! Som ett skärande sssssssssssss genom väggarna! FAN, prata normalt! HAAAAAHAHAHAHA! Jag har nog blivit lite störd. Å andra sidan bröt mamma viskandet på lördag morgon med att dra igång stenålders-bakmaskinen.... å där efter VISKA "Rooolf, ROOOLF!" ner i från trappan! Kanske går det jämt ut?

    SvaraRadera
  2. HAAAAAHAHAHAHAHAHA! Jag vet... Hysteriskt roligt. Jag minns också de där viskningarna. Men jag har inte blivit allergisk på kuppen. För jag är inte lika känslig... HAAAAAHAHAHAHAHAHAHAH! Fantastiskt. Men nu struntar vi i det. Nu går vi och bowlar istället.

    SvaraRadera
  3. Fler borde få chansen att ta del av din humor och din flyhänta penna! Detta är god underhållning, om än i små doser. Kanske just därför, sparsmakat är en dygd!

    DLL

    SvaraRadera
  4. ...Hjärtans tack - och låt det gärna smitta av sig, när tiden känns rätt. Du är ju inte direkt en analfabet, själv! Jag sitter redo med läsglasögonen, när det är dags...

    SvaraRadera
  5. Hörselutrymme! Mitt nya favoritord. Nu när du säger det är det ju just det jag saknat under de senaste fem åren. Eller kanske fyra då... innan Någon Relativt Liten Nära Mig lärde sig skrika MAAAAAMAAAAAAA.
    Det var kul att ses häromdagen, men hur det än blir så hinner vi ju aldrig prata. Så om vi nu någongång skulle få till hörselutrymme samtidigt så grabbar vi snabbt telefonen innan ögonblicket är förbi. Bra plan? Kram, T

    SvaraRadera
  6. Den perfekta planen. Hörselutrymmessnack - och så klart ses snart igen. KRAAAAAMAAAAAAA...

    SvaraRadera